Äntligen Mormor!

Igår, sjutton dagar efter beräknad nedkomst, föddes lillflickan 'Mini' klockan 21.13. Vikt: 4.150 gram. Längd: 50 cm. Samtalet med Karin och Tommi, från förlossningen och via Annas mobil med högtalarfunktion, blev kaotiskt. Glädjeyttringarna, från tårar till euforiska skratt, täckte upp hela registret. Jag hade märkbart svårt att ta in svaren på de frågor jag ställde, om och om igen. Karin mådde så bra och lät så lycklig, allt hade gått bra. Här hemma gjorde vi inget annat under resten av kvällen än pratade om Mini. Karin och Tommi skickade en bild på lillflickan, och sedan en liten filmsnutt om cirka 15 sekunder. Det materialet räckte för mig i flera timmar. Tittade om och om igen, till sist en gång till och bara en gång till innan jag la mig för att inte kunna somna. Idag hade vi nog tänkt få hälsa på familjen på BB-avdelningen men Karin var överraskande kaxig och ville åka hem till Tomtebo. Där samlades vi hela släkten. Med lillflickan i centrum firade vi med smörgåstårta, paj och tårta och det var så trevligt. Karin och Tommi var lite trötta efter allt de upplevt och lillflickan hon sov. Skrek till och fick mat, sov sedan vidare i alla villiga famnar under släktkalaset. Hon är så vacker, älskade lillflickan Mini!